Psykisk ohälsa, ångest och depression är vanligt bland människor som lever med afasi. Det är viktigt att få stöd och hjälp.
Forskaren Camilla Olssons artikel nedan om psykisk ohälsa vid afasi är ursprungligen skriven för Tidningen Afasi (4/2022) och återges här i sin helhet med sammanfattning först.
Sammanfattning av artikeln
- Det är vanligt med psykisk ohälsa, depression och ångest hos den som lever med afasi.
- En anledning kan vara att kommunikationssvårigheter gör att man förlorar sociala kontakter och upplever ensamhet.
- Det är viktigt att få stöd och behandling för psykisk ohälsa.
Vanligt med psykisk ohälsa efter stroke
Många som haft stroke drabbas av depression eller annan psykisk ohälsa. Depressionen kan vara en reaktion på den stora livsförändring som en stroke ofta innebär, men själva skadan i sig kan påverka hjärnan så att man får depression. Ungefär en tredjedel av alla personer som får stroke drabbas av depression. Det finns också ökad risk för självmord bland personer som haft stroke.
Afasi och psykisk ohälsa
När man specifikt undersökt depression hos personer med afasi efter stroke har man sett att de oftare drabbas av depression, och att risken är större ju svårare afasi man har. En finsk studie visade att så många som 6 av 10 personer med afasi hade depression ett år efter sin stroke. Ångest förekommer hos ungefär hälften av alla med afasi. Ett skäl till att depression är vanligare hos personer med afasi skulle kunna vara att kommunikationssvårigheterna kan göra att man förlorar sociala kontakter och upplever ensamhet.
Behandling viktigt
Om man mår psykiskt dåligt behöver man få hjälp för att må bättre. Inom strokerehabilitering finns ofta kuratorer och psykologer som kan ge stöd och behandling vid psykisk ohälsa. Sådana insatser bygger till stor del på samtal. För att samtalsbehandling ska vara tillgänglig för personer med afasi krävs att den som ska utföra behandlingen har tillräckliga kunskaper om hur man ska underlätta samtal med någon som har afasi.
Den vanligaste behandlingsmetoden vid psykisk ohälsa efter stroke är läkemedel. Många får stämningshöjande medicin, och många blir hjälpta av det. Men även läkemedelsbehandling ställer krav på kommunikationen. Effekt och biverkningar behöver utvärderas noggrant, så att man får medicin som verkligen hjälper. Ibland behöver man ändra dosen eller byta till en annan sorts medicin. Det blir svårt om kommunikationen med läkaren inte fungerar.
Saknas undersökningar
Det finns inga undersökningar av vilket stöd personer med afasi och psykisk ohälsa får i Sverige. Men i studier från Australien vittnar personer med afasi om att de under sin rehabilitering inte fått möjlighet att berätta om hur de mår, och därmed inte heller fått den hjälp de behövt. Personal inom strokevård beskriver att de tycker det är svårt att veta hur de ska hjälpa patienter med afasi som mår psykiskt dåligt. Problemet upplevs alltså av både personer med afasi och vårdpersonal. Det finns all anledning att tro att liknande brister finns inom svensk sjukvård.
Det är också viktigt att veta att många rehabiliteringskliniker gör ett mycket bra arbete för att hitta sätt att stötta personer med afasi och psykisk ohälsa. Utöver sjukvården finns många andra som kan göra viktiga insatser för att främja psykisk hälsa hos personer med afasi. Att hålla sig aktiv, ägna sig åt fysisk aktivitet och ha sociala kontakter är sådant som är viktigt. Här spelar de lokala Afasiföreningarna en viktig roll, liksom andra brukarorganisationer, föreningar och liknande.
Svensk forskning pågår
Vid Uppsala universitet har vi nu startat ett projekt för att ta reda på hur det ser ut med omhändertagande av psykisk ohälsa hos personer med afasi i Sverige. Vi kommer att hämta in information från personal inom strokevård och primärvård. Och så kommer vi förstås att prata med personer med afasi och deras anhöriga om deras erfarenheter. Målsättningen är att ta reda på vad som redan fungerar bra, men också vilka brister som finns för att i framtiden kunna rätta till dem.
Text: Camilla Olsson, Med Dr och leg Logoped, Uppsala universitet
Artikeln är skriven för – och publicerad i Tidningen Afasi 4/2022.
Källor: vetenskapliga artiklar
Perrain, R. et al. (2020). A meta-analysis of poststroke depression risk factors comparing depressive-related factors versus others. International Psychogeriatrics, 32 (11).
Kristo, I., & Mowll, J. (2021). Voicing the perspectives of stroke survivors with aphasia. Health & Social Care in the Community.
Castilla-Guerra, L. et al. (2020). Pharmacological management of post-stroke depression. Expert Rev Neurother, 20(2).
Kauhanen, M. L. et al. (2000). Aphasia, depression, and non-verbal cognitive impairment in ischaemic stroke. Cerebrovasc Dis, 10(6).
Baker, C. et al.. (2020). ‘It was really dark’: the experiences and preferences of people with aphasia to manage mood changes and depression. Aphasiology, 34(1).
Morris, R. et al. (2017). Prevalence of anxiety in people with aphasia after stroke. Aphasiology, 31(12).
Northcott, S., & Hilari, K. (2011). Why do people lose their friends after a stroke? Int J Lang Commun Disord, 46 (5).