Ingen ska sakna en logoped
Möjligheten att få utredning och träning vid afasi eller språkstörning/DLD är ojämlik. Var du är bosatt i landet avgör om du får stöd för att utveckla och träna din språkliga förmåga eller inte. Det är oacceptabelt. Ingen ska sakna en logoped.
Följ hashtagen #ingenskasaknaenlogoped
Situationen för personer med afasi
Endast sex av tio av landets strokepatienter som uppfattar sig har talsvårigheter har fått träffa en logoped. De regionala skillnaderna är dessutom stora.
Rikstroke publicerar årligen en rapport om strokevård och tillgång till rehabilitering i landet. Den senaste rapporten (2021) slår liksom tidigare rapporter fast att möjligheten för en strokepatient med talsvårigheter att få träffa en logoped avgörs av var du är bosatt i landet. Ett rikssnitt är på 62 procent. De regionala skillnaderna är fortsatt stora.
Talsvårigheter efter stroke eller afasi får stora konsekvenser för den enskilde personen. Utöver svårigheter att tala och förstå tal har många svårt att läsa, skiva eller räkna. Det är också vanligt att ha svårt att klara av att svara i olika typer av undersökningar och enkätstudier på grund av denna funktionsnedsättning, varför det finns ett mörkertal i rapporterad statistik kring talsvårigheter till riksstroke. Något som Riksstroke själva kommenterar.
Tänk om endast sex av tio personer med nedsatt motorik eller fysiska funktionsnedsättningar skulle få träffa en fysioterapeut. De flesta skulle finna det oacceptabelt.
Men när det gäller kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar är det vardag. Att få möjlighet att träffa en logoped, få ordentlig utredning och möjlighet till träning är ingen självklarhet.
För den som får afasi, men inte rehabilitering av logoped, finns det stor risk för utanförskap och psykisk ohälsa.
Debatt
LT, Länstidningen: Östersund Ingen ska sakna en logoped
Dagens Vimmerby: Fortsatt ojämlik tillgång till logoped
KK, Katrineholms-Kuriren: Ingen ska sakna en logoped
Gefle Dagblad: Ingen ska sakna en logoped
PT, Piteå Tidning: Ingen ska sakna en logoped
Norrbottens-Kuriren, Ingen behövande ska bli utan logopedhjälp
Hela Hälsingland, Ingen ska sakna en logoped
Arbetarbladet, Ingen ska sakna logoped
Barometern, Fortsatt ojämlik tillgång till logopeder
ÖP, Östersund Posten, Strokepatienter har rätt att få träffa en logoped
LT, Länstidningen Södertälje Tillgången till logopeder är en rättvisefråga
Nerikes Allehanda, För få får träffa logoped efter en stroke
NWT, Nya Wermlands-tidningen, Fortsatt ojämlik tillgång till logopeder
Folkbladet, Strokepatienter riskerar utanförskap och psykisk ohälsa
Smålandsposten, Fortsatt ojämlik tillgång till logopeder
Dagens Kalmar Fortsatt ojämlik tillgång till logopeder
Folkbladet Östergötland Strokepatienter riskerar utanförskap och psykisk ohälsa (papperstidning)
Ljusnan Stora skillnader i vem som får träffa en logoped (papperstidning)
Söderhamnkuriren Stora Skillnader i vem som får träffa en logoped (papperstidning)
Ljusdals Posten Stora skillnader i vem som får träffa en logoped (papperstidning)
Dagens Kalmar Fortsatt ojämlik tillgång till logopeder (papperstidning)
Situationen för barn med språkstörning/DLD
Tillgången till logoped varierar stort över landet. Få regioner klarar att erbjuda familjer det stöd som de behöver. I flera regioner, som Västra Götaland och Värmland, kan det ta 12 månader innan barn får komma för en första bedömning hos en logoped.
För en treåring som inte börjat prata är ett år oändligt lång tid. För en femåring som inte kan göra sig förstådd med andra än sin närmaste familj innebär ett års väntetid på utredning och behandling närmast en katastrof som kommer att ackumulera stora svårigheter i förskola- och skola.
Forskning visar entydigt på vikten av tidig intervention och att kontakt med logoped behöver vara både kontinuerlig och intensiv för att ge effekt. Svenska Logopedförbundets kartläggning visar att det stora flertalet regioner inte på långa vägar klarar av att arbeta utifrån den evidens som finns. För barn med språkstörning/DLD och andra svårigheter handlar insatserna om stöd kring kommunikation, samspel, språk och tal, men även läs- och skrivsvårigheter.
När de inte fungerar leder det till problem i vardagen, frustration och oro hos anhöriga, och det får också långsiktiga konsekvenser in i vuxenlivet. Barn som inte får stöd och hjälp tidigt tar med sig svårigheterna in i skolan, den psykiska ohälsan och utanförskapet ökar, vilket i sin tur får konsekvenser inte bara för individen utan för hela vårt samhälle i stort.
Texten är ett utdrag från en debattartikel som publicerades i Dagens Samhälle den 15 januari 2021.
Debatt
Den 10 augusti debatterade Afasiförbundet/Talknuten tillsammans med Logopedförbundet och Unga med språkstörning (UMS) i Altinget om behovet att ge bättre stöd till barn, unga och vuxna med språkstörning/DLD. Vi lyfter att språkstörning/DLD är en funktionsnedsättning som påverkar livet igenom och de utmaningar som många personer med språkstörning/DLD lever med.
I artikeln lyfts den bristande likvärdigheten i landet, att evidens kring språkstörning inte följs och att Socialstyrelsen behöver ta fram nationella riktlinjer kring språkstörning/DLD.
Läs hela debattartikeln i Altinget här
Möte med Socialministern
Den 27 juni 2022 träffade Afasiförbundet dåvarande Socialminister Lena Hallengren. Afasiförbundet pratade om behovet av logopeder i primärvården och överlämnade ett underlag till statsrådet vid mötet.
Tillgängliga samtal om valet
Ska du ordna ett samtal om valet eller en valdebatt? Afasiförbundet listar vad som kan vara bra att tänka på:
- Prata lugnt men på ett naturligt sätt
- Säg det viktigaste först
- Prata i korta meningar
- Prata med rak ordföljd
- Undvik att använda negationer och ordet inte (många uppfattar inte ordet inte)
- Plantera den fråga som ska tas upp så att det är tydligt för mottagaren vad ni ska prata om
- Ställ en fråga i taget
- Undvik att avbryta eller fylla i