Digitala samhällsfunktioner byggs ut i snabb takt. För många med afasi och språkstörning leder digitalisering till ett ökat utanförskap. Afasiförbundet arbetar för att digitala produkter och tjänster ska bli tillgängliga för många fler.
Digitala tjänster måste utvecklas
Digitala tjänster måste utvecklas så att fler personer med kognitiva- och kommunikativa funktionsnedsättningar självständigt ska kunna använda dem.
Afasiförbundet vill:
- Att digitala tjänster utvecklas utifrån principen universell utformning, så att många fler kan använda tjänsterna.
- Att olika hinder och ”trösklar” för användandet av digitala tjänster identifieras och tas bort.
- Att användartester görs med personer som har afasi och språkstörning.
- Att hela användarprocessen i digitala tjänster analyseras – från inloggning, över att kunna läsa och förstå informationen, till att exempelvis kunna boka en tid, beställa en vara och betala.
- Att skapa möjligheter till utbildning om hur olika digitala tjänster används.
- Att värna möjligheten till kostnadsfri personlig service för de personer som inte vill eller kan använda digitala tjänster.
- Att möjligheten till personlig integritet respekteras och byggs in i de digitala systemen. Det gäller de personer som får hjälp/stöd att använda digitala tjänster av anhörig, tjänstemän eller vårdpersonal. När inloggning görs via ombud ska denne logga in under egen identitet. Det ska vara möjligt att begränsa tillgången till delar av information inom exempel ett journalsystem.
Påverkansarbete
Afasiförbundet arbetar med påverkan gentemot olika myndigheter med regeringsuppdrag inom området. För närvarande arbetar vi främst gentemot e-Hälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Post- och telestyrelsen (PTS), samt Mediemyndigheten där vi sitter med i samrådsgrupper och deltar i dialoger.
Afasiförbundet arbetar även på andra sätt för att belysa och öka tillgängligheten kring digitala produkter och tjänster.
Film: Moritz – om digitalisering
Afasiförbundet har tagit fram en film för att belysa behovet av utveckling av digital delaktighet.
Länk till filmen
Tillgänglig e-hälsa
Afasiförbundet har på flera sätt engagerat sig och arbetar för att olika e-hälsosystem ska bli tillgängliga. Vi samarbetar med flera andra organisationer i frågan, bland annat Funktionsrätt Sverige och Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet har även haft återkommande kontakter med företaget Inera som står bakom flera e-hälsosystem. Under 2018 genomfördes tester av e-hälsosystemet Journalen i samarbete med Synskadades Riksförbund och Inera.
Långsam uppspelning i SVT Play
Afasiförbundet har i dialog med SVT fört fram behovet av långsam uppspelning av tv-program för att tittare med afasi och språkstörning/DLD ska hinna förstå och processa dem. Under 2023-24 har SVT arbetat med att ta fram möjligheten till långsam samt snabb uppspelning av olika program i SVT Play både för apple-enheter (Apple-tv, Ipad och Iphone) och för Android.
Gör så här:
1. Gå in på SVT Play
2. Välj program
3. Klicka på kugghjulet (inställningar) längst ner till höger
4. Välj långsam uppspelning, till exempel 0,75 x
5. Tryck på play-filen för att starta programmet.
Långsam talsyntes
Många med afasi och språkstörning upplever att befintliga talsyntesttjänster läser för snabbt. När rösten ställs in på långsamt läge blir rösten och orden svåra att förstå. Afasiförbundet och företaget ReadSpeaker engagerade sig därför under 2018-2019 i ett innovationstävling inom PTS, Post- och telestyrelsen, för att utveckla en långsam talsyntesröst. Ett stort antal personer testade fram nivåerna för långsam röst. ReadSpeaker utvecklade utifrån det en prototyp för en långsam talsyntesröst.
Den långsamma talsyntesrösten Majsan finns som kommersiell röst sedan våren 2020. ReadSpeaker erbjuder den i sitt standardpaket till kunder.
Försök kring långsam undertext
I samband med att föreläsningen textades gjorde Afasiförbundet i samarbete med Helena Taubner och Begripsam ett försök att arbeta med mindre antal tecken per rad och med långsammare undertextning. Detta därför att många personer med afasi och språkstörning har svårt att hinna läsa textremsor enligt befintlig standard. Nedan kan du läsa mer om försöket.
Mindre antal tecken
I denna film har vi textat med 32 tecken per rad. I enlighet med WC3 standard https://www.w3.org/standards. Undertexter i TV har normalt 42 tecken per rad. Dold text via text-TV på SVT har 37 tecken.
Längre tid
Undertexterna i filmen ligger i max 10 tecken per sekund. Undertexter i TV ligger normalt mellan 14-17 sekunder. Denna film har alltså en mycket långsammare undertextning.
(14 tecken per sekund motsvarar 3 sekunder för en rad om 42 tecken. 17 tecken per sekund motsvarar 5 sekunder för två rader om totalt 84 tecken.)
Förutsättningar för tillgängligare textning
I filmen pratar Helena Taubner:
- Långsamt
- Med rak ordföljd
- Använder pauser
Det gör det lättare att texta långsamt och med ett mindre antal tecken. En indirekt ordföljd är svårare att förkorta.
Den raka ordföljden gör dessutom att textningen väl följer det hon säger. Det underlättar för personer med lättare hörselnedsättning som läser på läpparna för att bättre förstå vad som sägs. Texten och läpparnas rörelser hänger då ihop.
Avsteg från riktlinjer
Det är en utmaning att skriva undertexter kortare och låta dem ligga längre. Det har ibland inneburit att vi har tvingats frångå Riktlinjer för undertextning i Sverige, exempelvis:
- Placering av undertexter
Ofta visas undertexterna efter Helena har slutat prata. Ibland visas de innan hon börjat prata. Det är för att de ska ligga extra länge. - Radbrytningar
Ibland bryts rader på språkligt ologiska ställen. Det är för att få plats att skriva det som sägs. - Ordföljd
Ibland har vi ändrat ordföljden. En rak ordföljd går att skriva med färre tecken.
Vill du veta mer om försöket? Kontakta Karin Ekelund Malmros på Begripsam. E-post: karin.ekelund.malmros@begripsam.se
Rapporten ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet”
Afasiförbundet har arbetat aktivt för att personer med afasi och språkstörning skulle komma med i Begripsams undersökning ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet” från 2017, 2019, 2021 och 2023. Undersökningarna gjordes på uppdrag av PTS och Konsumentverket 2017 och 2019. Många med afasi och språkstörning har svårt att svara på enkäter. Begripsam har därför arbetat aktivt med att söka upp personer via Afasiförbundets verksamheter för målgrupperna.
Inom Begripsam har tillsammans med PTS och Konsumentverket lanserat några rapporter från sin undersökning ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet”. De har även lanserat en webbplats där de visualiserar resultatet från sin undersökning.
Länk till webbplatsen som visar resultat från undersökningen
Projektet Digikog – Kognitivt tillgängliga produkter och tjänster
Föreningen Begripsam drev ett treårigt Arvsfondsprojekt åren 2019-2022. Projektet skulle med utgångspunkt i ISO-standarden DIS 21801 ”General Guidelines on Cognitive Accessibility”, en standard om kognitiv tillgänglighet, testa och kravställa utformningen av digitala produkter och tjänster. Afasiförbundet var en aktiv del av projektet och bland annat arbeta för att personer med afasi och språkstörning är med och testar digitala tjänster. Vi deltog även i en expertgrupp.
Nordiskt samarbete
Inom vårt nordiska samarbete, Nordic Aphasia Association, har vi tagit fram ett flygblad. Vi har även skrivit brev om behov av ökad digital delaktighet till Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder som är ett rådgivande organ till Nordiska ministerrådet.
