Språkstörning/DLD är en medfödd funktionsnedsättning som innebär att språkproduktionen, språkförståelsen eller användningen av språket är påverkad i någon grad.
En språkstörning/DLD är en medfödd funktionsnedsättning som innebär att en person inte kan lära sig och använda sitt, eller sina, förstaspråk/modersmål lika enkelt som jämnåriga. DLD är den engelska förkortningen för språkstörning och betyder Developmental Language Disorder men är en bredare diagnos som tar hänsyn till sociala och psykosociala faktorer hos personer med språkstörning. Språkstörning/DLD ser olika ut hos olika personer och förändras över tid.
7 till 8 procent har språkstörning/DLD, eller två i varje klass, visar internationella studier. Internationella och svenska undersökningar visar att 1 till 2 procent av barn i förskoleåldern har en grav eller mycket grav språkstörning.
Film: Albert om språkstörning/DLD
Broschyr: Leva med DLD/språkstörning, information till anhöriga
Broschyr: Lättläst om språkstörning
Språkets olika områden
Form – Formen (fonologi och grammatik) har med uttal och grammatik att göra. Det handlar om att kunna forma ljuden så att alla ljuden i orden kan uttalas, att böja orden rätt, att sätta dem i rätt ordning, att bygga meningar. Det innebär också att kunna höra skillnad på ord för att kunna göra skillnad mellan olika språkljud.
Innehåll – Språkligt innehåll (semantik) är begrepp och ordförråd. Det vill säga de ord, uttryck och meningar man förstår och kan. Om ett barn har svårt med språkets innehåll kan det till exempel ha ett litet ordförråd, svårt att plocka fram ord ur minnet och att sortera och kategorisera ord som hör ihop eller svårt att förstå instruktioner.
Användning – Hur användningen (pragmatiken) av språket går till är själva grunden för språket. Det innebär att det finns en mängd regler för hur vi kommunicerar och som gör att kommunikationen eller samspelet med andra underlättas. Det handlar om turtagning, att hålla en röd tråd i samtalet, att kunna ta den andres perspektiv, att ha en vilja att kommunicera, att ställa frågor, att förstå hur mycket motparten behöver veta för att kunna förstå budskapet.
En språkstörning visar sig inom ett, två eller alla tre av ovanstående områden. Den som har en grav språkstörning har svårigheter inom alla tre områden eller möter omfattande hinder inom ett av dem. Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är barnets mest framträdande funktionsnedsättning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning i båda språken.
Att lära och minnas
Med en språkstörning behövs många fler repetitioner för att lära in begrepp och fakta. Språkstörningen gör det svårare att lagra kunskaperna på smarta sätt, med kopplingar till andra begrepp och fakta. Många har ett begränsat arbetsminne vilket innebär förmågan att lagra och bearbeta information för stunden. Det påverkar både förmågan till språklig bearbetning och förmågan att hålla siffror i minne och matematisk problemlösning. När man ska lära sig läsa kan det vara svårt att sätta ihop bokstavsljud till ord, att sätta ihop ord till meningar och att läsa och förstå ord man inte känner igen. Det kan också vara svårt att ”läsa mellan raderna”. Klockan kan vara svårt att lära sig då tid är abstrakt och kan vara svårt att förstå sig på. Tidsuppfattning kan även en del ha svårt med.
Skolan
Barn i förskoleåldern som har en grav språkstörning har oftast kvar sina svårigheter i skolåldern, men då kan de se annorlunda ut. I stället för svårigheter med uttal och meningsbyggnad kan de visa sig som olika slags läs- och skrivsvårigheter. En språkstörning får olika konsekvenser för lärandet och utvecklingen. I dagens skola förväntas eleven ha analysförmåga, kommunikativ förmåga, förmåga att hantera information, begreppslig förmåga och metakognitiv förmåga. För dessa förmågor behöver barnet behärska språket väl. Den språkliga miljö som skolan innebär tar extra mycket energi för ett barn med språkstörning. Det gör att många barn inte har så mycket kraft och energi kvar till att göra läxor efter skoldagens slut. Det kan också vara svårt att orka med fritidssysselsättningar.
Länk till SPSM, Specialpedagogiska skolmyndighetens material Studiepaket språkstörning
2018 gjorde SPSM en nationella kartläggning om språkstörning. Länk till Vi behöver öka kunskapen om språkstörning
Barn med grav språkstörning har rätt att gå i Specialskolan Hällsbo som drivs av SPSM. Specialskolan Hällsbo finns i Stockholm (Kungsholmen och Mälarhöjden) samt i Umeå. Varje skola har egen länk med info via SPSM webbsida. Länk till information om Hällsboskolan i Umeå
Uppläst text
Talböcker och ljudböcker är inte självklart bra för den som har en språkstörning. Trots att en person har en god hörsel kan man ha svårt att urskilja, höra och tolka ljud. Det kallas auditiva perceptionssvårigheter, och är vanligt tillsammans med språkstörning.
Afasiförbundet/Talknuten har varit med och tagit fram en långsam talsyntesröst, Majsan, som företaget ReadSpeaker erbjuder. Testare med bland annat språkstörning/DLD och afasi har varit med i processen att ta fram rätt hastighet för röstens uttal.
MTM, Myndigheten för tillgängliga medier, erbjuder en rad tjänster för personer med språkstörning/DLD och andra funktionsnedsättningar, bland annat Legimus med inläst studie-, fack och skönlitteratur och Åtta sidor med lättlästa nyheter. Länk till MTM, Myndigheten för tillgängliga medier
Flickor med språkstörning/DLD
Fördelningen mellan flickor och pojkar som har språkstörning/DLD är jämn, tvärtom vad man tidigare trodde. Fortfarande upptäcks flickor med språkstörning/DLD senare än pojkar, eller inte alls.
Forskning inom andra relaterade funktionsnedsättningar som ADHD och autism visar att flickor hittar andra strategier än pojkar för att maskera sina svårigheter. Som grupp är flickor också mindre utåtagerande i externa miljöer än pojkar.
Vuxna med språkstörning/DLD
Socialstyrelsen gjorde 2021 en pilotkartläggning kring unga och vuxna med språkstörning. Forskning, intervjuer med ideella organisationer och chefslogopeder ingick i kartläggningen och lyfte fram en entydig bild av språkstörning hos unga och vuxna.
I förstudien lyfts bland annat detta:
- En språkstörning innebär stora utmaningar socialt och psykosocialt både i skolan och på fritid. Många har det tufft med kamratrelationer och utsätts för mobbing. Bland flickor finns det större risk att utsättas för sexuella övergrepp.
- Ungdomar med språkstörning rapporterar att de upplever mer social stress än jämnåriga utan språkstörning/DLD. Språkstörning medför något högre risk för ångest och depression.
- Många har lägre kvalifikationer i studier än genomsnittligt. Språkstörning/DLD påverkar inlärning i skolans alla ämnen och utmaningar i skolgången ökar ofta över tid.
- Vuxna med språkstörning/DLD har sämre förutsättningar att klara av sin privatekonomi.
- Bland vuxna med språkstörning/DLD är det färre som lever i kärleks- och parrelationer.
Länk till Socialstyrelsens kunskapsguide om språkstörning
Läs mer om språkstörning i informationsbroschyren
Länk organisationen UMS, Unga med språkstörning
Bli medlem i Afasiförbundet/Talknuten
Anpassningar
Använda mycket visuellt stöd som bilder, handalfabetet och tecken. Presentera information och fakta så att de kan tas emot via flera sinnen. Att använda AKK (alternativ och kompletterande kommunikation), alternativa lärverktyg, anpassade material och läromedel är bra komplement och stöd. Personer med språkstörning har en förhållandevis stark visuell, ickespråklig förmåga.
Skapa en tydlig struktur, där dagar och lektioner följer ett mönster. Detta bidrar till trygghet och förutsägbarhet, samt avlastar minnet så att mer energi kan läggas på skolarbetet.
Ge barnet tillräckligt mycket tid att formulera sig. Elever med språkstörning behöver extra tid för att klara skolarbetet.
Tala i korta meningar och förklara svåra ord. Använda ett tydligt tal och anpassa talhastighet och ordval. Var observant på att barnet har förstått. Hjälp barnet att fokusera på den som talar och använda tydliga uppmärksamhetssignaler, till exempel genom ord eller tecken.
Ge barnet stöd i att bygga upp ordförrådet. Stärk begreppsbildning och kategorisering genom att tydliggöra innehållet och ge orden samtidigt med upplevelserna. Erbjud många tillfällen till repetition med variation.
Bjud in barnet i naturliga samspelssituationer och ge många möjligheter till samtal med andra och knyt an till det egna intresset. Bekräfta att du förstår vad barnet säger, men tala också om när du inte förstår.
Personer med språkstörning kan vara extra ljudkänsliga och kan därför behöva en lugnare klassrumsmiljö. Exempel på anpassningar kan vara att erbjuda hörselkåpor, skärmar och använda möbeltassar, gardiner och akustikplattor för att skapa en bättre ljudmiljö som gynnar alla.
Elever med funktionsnedsättning/ språkstörning på gymnasiet kan ansöka om att genomföra studier under fyra år istället för tre. Det kan möjliggöra att eleven får fortsätta studera med sin årskurs/klass och sedan ta igen det sista året efteråt. Rektor fattar beslut om detta.
Det är möjligt att ansöka om Aktivitetsstöd för förlängd skolgång 19-29 år från Försäkringskassan. För detta krävs läkarintyg som kompletterar logopedutredningen.
Uppläst text
Talböcker och ljudböcker är inte självklart bra för den som har en språkstörning. Trots att en person har en god hörsel kan man ha svårt att urskilja, höra och tolka ljud. Det kallas auditiva perceptionssvårigheter, och är vanligt tillsammans med språkstörning.
Afasiförbundet/Talknuten har varit med och tagit fram en långsam talsyntesröst, Majsan, som företaget ReadSpeaker erbjuder. Testare med bland annat språkstörning/DLD och afasi har varit med i processen att ta fram rätt hastighet för röstens uttal.
MTM, Myndigheten för tillgängliga medier, erbjuder en rad tjänster för personer med språkstörning/DLD och andra funktionsnedsättningar, bland annat Legimus med inläst studie-, fack och skönlitteratur och Åtta sidor med lättlästa nyheter. Länk till MTM, Myndigheten för tillgängliga medier
Källor: Information hämtad “Leva med DLD/språkstörning” av Anna Eva Hallin (Afasiförbundet/Talknuten, 2019), Socialstyrelsens kartläggning om språkstörning (2021), Norbury at al (2016), Tomblin, J. B at al (1997), Specialpedagogiska skolmyndigheten webbplats www.spsm.se, Språktutveckling och språkstörning hos barn av Ulrika Nettelbladt & Eva-Kristina Salameh (2007, Marianne Ors 2003).