Ord och begrepp – Afasiförbundet i Sverige

Med ordförrådets bredd menar man hur många ord man kan och flyt/framplockning handlar om att kunna plocka fram och använda orden i rätt sammanhang både muntligt och skriftligt. Det innebär att man i exempelvis i SO och NO-ämnena behöver förstå och veta vad ord som nationalpark, savann, fridlyst, öken, biologisk mångfald, friktion, kraft, motkraft och tyngdpunkt betyder. Man behöver även förstå hur orden är relaterade till varandra och till andra ord man redan kan och har lärt sig och kunna använda orden i rätt sammanhang.

Språkstörning/DLD

Vid språkstörning/DLD märks ofta svårigheter med ordförrådet. Ibland yttrar det sig som svårigheter med ordförrådets bredd, ibland som ordförrådets djup eller svårigheter med framplockningen men ofta som svårigheter med alla tre.

Vardagsord och skolord

Utöver djup, bredd och framplockning så kan man även tänka att vårt ordförråd består av vardagsord och skolord. För en del barn och ungdomar med språkstörning/DLD så kan de mer konkreta och vardagsnära orden fungera bättre men svårigheterna med ord och begrepp märks i större utsträckning i mötet med skolspråket. Skolspråket består av både de mer ämnesspecifika orden men även mer ämnesövergripande ord och begrepp som behövs för att förstå både muntliga och skriftliga instruktioner och uppmaningar.

För att medvetandegöra både vilka typer av ord som används i uppgifter, lektioner och aktiviteter både för eleven själv men även för pedagogisk personal så kan man använder bilden nedan med förklaring av de olika nivåerna.

Beroende på språkliga behov och förutsättningar, både i anpassningar i lärmiljöer och uppgifter men också självklart utifrån elevens språkliga förmåga kan man behöva stöd, insatser och träning på en eller flera nivåer i pyramiden. Ämnesövergripande ord är något som håg då förståelsen av dessa skapar sammanhang och riktning för skoluppgifter, att eleverna förstår vad de ska göra och vad som förväntas. Att kunna använda och förstå ett begrepp såsom ”jämföra” är ju viktigt både på skolan men även i vardagen!

Några viktiga saker att tänka på när man jobbar med ordförråd i skolan

Kombinera muntligt och skriftligt. Skriv orden också, titta på stavningen och sätt in orden i meningar eller i en berättelse/kort text.
Aktivera vad eleven redan kan om nya ord. Det går till exempel att göra en kunskapsuppskattning med en lista av ord som är viktiga för ett ämne i skolan. Välj sedan tillsammans med eleven ut ord att träna på. Den här aktiviteten går också att göra i mindre grupp.
Det kan vara svårt att lära sig ord bara utifrån sitt sammanhang, orden behöver både få ett sammanhang och att de blir förklarade.
Förklara inte de nya och svåra orden med ännu fler svåra ord. Försök hitta “elevvänliga” förklaringar heller än ordboksdefinitioner. En elevvänlig förklaring behöver inte vara kort. Beskriv först ordets typiska användning och förklara sedan betydelsen i vardagligt språk. Om ett ord förklaras med en synonym, förklara även nyansskillnaden hos målordet och synonymen.
Kom ihåg att repetera de nya orden efter några veckor, genom att till exempel spela spel där ordens betydelse (snarare än form) är viktig.
Skapa förbindelser mellan ord och ämnen. Låt eleven skapa tankekartor för att förstå relationen av ett ord till ett ämne. Skriv ett ord i mitten och arbeta tillsammans med eleven fram underkategorier, egenskaper och exempel till ordet.

Undvik insatser som är mindre effektiva

Vissa insatser som är vanliga i skolan fungerar mindre effektivt.

Undvik att:

Att anta att sammanhanget är tillräckligt för att eleven ska förstå.
Att ge ord utanför sitt sammanhang och be eleven slå upp det i ordbok och att endast använda ordboksdefinitioner. När en elev får en ordboksdefinition av ett ord är det vanligare att de feltolkar ordets betydelse än att de förstår ordet korrekt.
Att fokusera på stavningen mer än betydelsen.
Att träna under tidspress.

Text och bild: Julia Andersson legitimerad Skollogoped som bloggar under namnet @LogopedJulia