En del personer och deras anhöriga upplever att initiativförmågan har blivit nedsatt efter hjärnskadan med afasi. Vad beror det på?
Gunnel Carlsson som är arbetsterapeut svarar på frågorna. Hon arbetade länge på Stroke Forum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Stroke Forums verksamhet riktar sig till personer som har haft stroke och deras anhöriga och erbjuder råd och långsiktig rehabilitering. Idag arbetar Gunnel som lektor vid Göteborg universitet vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Kan initiativförmågan påverkas efter en hjärnskada och afasi?
– Initiativförmågan kan påverkas. Förmågan förloras inte helt men kan bli nedsatt. Det gäller framför allt vid skador på den främre delen av hjärnan, frontalloben, Brocas afasi. Där finns de funktioner som har att göra med planering, struktur, problemlösning, och igångsättande, så kallade exekutiva funktioner.
– Vid en skada i den bakre delen av hjärnan påverkas oftast inte initiativförmågan på samma sätt.
Hur påverkas initiativförmågan för en person som har kognitiva problem?
– En person som har kognitiva problem är oftast mindre flexibel. Personen behöver göra en sak i taget. Det blir svårare när man befinner sig i nya situationer och behöver lösa ett problem. Det blir oftast nödvändigt att avgränsa det som ska göras.
Många upplever en trötthet eller hjärntrötthet. Hur kan det påverka initiativförmågan?
– Trötthet eller hjärntrötthet påverkar också orken och initiativförmågan att ta tag i saker och få dem gjorda. Tröttheten kan då förstärka den redan nedsatta initiativförmågan.
– Att en person får en depression efter stroke och afasi är inte helt ovanligt. Det påverkar också förmåga till att ta initiativ. Det bör man få utrett för att få rätt behandling.
Hur kan man uppmuntra en person att ta egna initiativ?
– Genom att vara lyhörd och uppmuntra personen att göra saker som den är intresserad av. Personen kan behöva ”starthjälp”. Genom att ge stöd och inte ta över för mycket så att personen känner att den kan bidra utifrån sina förutsättningar.
Artikeln publicerades första gången i Tidningen Afasi 3/2014. Text Lisa Gunnarsdotter