Hjärntrötthet eller mental trötthet (fatigue) innebär att den mentala energin snabbt tar slut vid olika typer av vardagliga aktiviteter.
Hjärntrötthet är vanligt bland personer med afasi. Det visar sig genom att personen som är hjärntrött har svårt att behålla uppmärksamhet och koncentration. Det påverkar relationer, arbete, studier och vardag på ett negativt sätt.
Länk till broschyr: Lättläst om hjärntrötthet
Vanliga symptom
Typiska tecken på hjärntrötthet är:
• snabb förlust av mental energi
• att det krävs lång återhämtning
• koncentrations/uppmärksamhetsproblem
• hjärntröttheten varierar
Andra symptom som ofta förekommer vid hjärntrötthet är ljud- och ljuskänslighet, stresskänslighet, minnesproblem, tanketröghet, irritabilitet, huvudvärk om man har gjort för mycket, lätt till gråt, sömnproblem och svårt att ta initiativ.
Hjärntrötthet kan leda till en minskad förmåga att snabbt bearbeta intryck, nedsatt uppmärksamhet och ibland nedsatt arbetsminne.
Vardagliga saker är tröttande
Alla situationer som innebär mycket intryck, exempelvis att träffa flera personer samtidigt, ljus, ljud eller stimmiga miljöer upplevs som påfrestande. För en person som är hjärntrött kan alla vardagssituationer vara krävande: att prata med familjen, laga mat, handla, läsa, titta på tv och arbeta. Att ta en fika med arbetskamraterna på rasten som för många är avkopplande kan vara oerhört tröttsamt för den som har hjärntrötthet.
Orken tar snabbt slut
Hjärntrötthet syns inte. En person kan vara fullt engagerad i en aktivitet för att i nästa stund vara helt utan energi. Det gör att omgivningen ofta har svårt att förstå sig på vad hjärntrötthet innebär. Det går exempelvis inte att ”skärpa sig” för att orka lite till.
Tröttheten fungerar på olika sätt hos olika personer. En del kan få mer ork genom att vila och sedan återuppta aktiviteten. För andra är orken definitivt slut för dagen när den mentala tröttheten sätter in.
Vad kan hjälpa vid hjärntrötthet?
Att lära sig hantera hjärntrötthet handlar om att vara energismart och se till att hushålla med den energi en person har.
• Förlägg viktiga möten till den tid på dagen när du har mest ork. Vila gärna innan mötet.
• Träffa få personer åt gången.
• Handla vid tidpunkter då få är ute i affärer. Handla gärna via internet.
• Ät regelbundet och se till att din kost är väl sammansatt.
• Planera ditt resande så att det blir så lugnt som möjligt.
• Ersätt läsande med lyssnande, exempelvis talböcker eller användning av talsyntes för att läsa webbsidor och dokument.
• Organisera din dag och din vecka så att det blir lugnare. Var noga med att lägga in tid för vila. Bra dagsrutiner hjälper till att skapa struktur. Gör en lista över vad som ska göras under dagen och stryk det som har gjorts. Prioritera dina aktiviteter. Lär dig säga nej.
• Hitta aktiviteter som ger dig hjärnvila, exempelvis skogspromenader i ensamhet eller att sitta vid en sjö.
• Använd hjälpmedel som almanacka, anteckningsbok eller mobiltelefon för att komma ihåg aktiviteter. Hörselskydd och öronproppar kan begränsa störande ljud. Solglasögon och svarta persienner kan avskärma starkt ljus. Gåstavar ger den som har dålig balans ett bra stöd.
Medicin, meditation och mindfulness
Det forskas på hjärntrötthet. Flera testar nu olika mediciner för att minska hjärntrötthet. Meditation och mindfulness har visat sig ha viss positiv effekt på hjärntrötthet, i alla fall under den period det utövas.
Föreläsning om hjärntrötthet
Fakta om hjärntrötthet är hämtade från boken ”När hjärnan inte orkar. Om hjärntrötthet” (2014, Recito förlag) av Birgitta Johansson fil dr och specialist i neuropsykologi och Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi.