Apraxi innebär svårigheter att utföra viljemässiga rörelser. Vardagliga saker som att klä på sig och äta kan plötsligt blir svåra att göra. Apraxi beror inte på förlamning eller känselbortfall, utan är vanligt vid skador i vänster hjärnhalva. Det kan ofta förekomma tillsammans med afasi eller demens.
Många vardagliga handlingar har vi från början lärt in medvetet. Genom att göra handlingarna många gånger har de blivit automatiserade och vi tänker inte längre på hur vi gör. Vi kan till exempel knyta skorna eller borsta tänderna utan att tänka på hur själva handlingen går till. Vid en stroke eller annan hjärnskada kan ibland hjärnan misslyckas med att hitta eller ta fram den handlingssekvensen, man kommer inte igång alls, vänder på föremålen eller gör saker i fel ordning. Kroppen samarbetar inte längre som tidigare.
Olika typer av apraxi
Det finns olika typer av apraxi. Vid en typ av apraxi kan handlingar utföras på eget initiativ, men inte på uppmaning av andra. Förståelsen för uppmaningen finns, men det går inte att genomföra rörelsen eller handlingen. Någon ber dig att hälla upp kaffe i termosen. Du hör och förstår vad du ska göra, men handen lyder inte och du kan inte göra rörelsen och lyfta kaffekannan och hälla i innehållet i termosen.
Apraxi kan också finnas i munmotoriken och i talet. Orden finns inom dig och du kan skriva och stava dem rätt. Däremot är det svårt att få fram rätt ljud eller bokstäver i talet och antingen kommer inget ord fram eller så blir det fel språkljud (bokstäver) så att ordet låter konstigt.
Apraxi kan även innebära att en handling, eller att ordningen i en handlingssekvens, blir fel. Vid påklädning kan kläderna hamna i ”fel” ordning, kammen kan hamna i munnen och pennan vändas upp och ner när man ska skriva.
Vad kan göras?
Ofta märker personen med apraxi att det har blivit fel och blir då ledsen eller generad. Det är då viktigt att inte göra någon stor sak av händelsen och inte kritisera eller förlöjliga. Försök istället att diskret hjälpa till så att det blir rätt och kanske säga ”så här går det lättare…”.
Arbetsterapeuter är bra på att upptäcka apraxi och se vilka konsekvenser det kan få i vardagen och vad som kan göras för att underlätta. Det kan handla om att träna upp färdigheter igen så att handlingar blir automatiserade eller att kompensera på andra sätt och hitta strategier för att klara vardagen på bästa sätt.
Fakta: Ann Ander, legitimerad logoped