Afasiförbundets Afasifond ger bidrag till en internationell afasikonferens och till två forskningsprojekt 2025.
Afasiförbundets Afasifond ger stöd till två områden som är viktiga att öka kunskapen kring: hur generativ A!, Artificiell intelligens, kan användas i skivstöd för personer med afasi, samt hur personer med afasi ska kunna bli mer delaktiga i vården. Förbundet stöttar också en internationell afasikonferens som äger rum i Uppsala den 9-11 juni 2025.
Afasi, generativ AI och skrivstöd
Docenten Ingrid Henriksson vid Göteborgs universitet får stöd för att tillsammans med forskarna Mattias Rost och Mattias von Feilitzen, utveckla ett effektivt och individuellt anpassat skrivstöd för personer med afasi. I pilotprojektets första del som fick stöd av Afasifonden 2024, var målet att utveckla en första prototyp för skrivstöd som bygger på teknik för generativ AI, utvärdera den och sedan dra upp riktlinjer för fortsatt utveckling.
I pilotprojektets andra del är målet att med utgångspunkt i den prototyp som utvecklades i första delen och med den kunskap forskarna fick genom workshopar med deltagare med afasi, ta fram ett verktyg som kan användas som skrivstöd i vardagen för dessa tre deltagare. Detta ger forskarna möjlighet att utvärdera verktygets olika funktioner när det används i en verklig miljö under en längre tid. Resultatet ska presenteras på bland annat Nordic Aphasia Conferense (NAC) i Uppsala.
Hälsolitteracitet hos personer med och utan afasi efter stroke
Doktoranden Malin Bauer vid Uppsala universitet forskar kring begreppet hälsolitteracitet. Med hälsolitteracitet menas människors förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation. Det är en förutsättning för att kunna göra bedömningar och ta beslut som har med sjukvård och sjukdomsprevention att göra.
Många med afasi saknar förmåga att förmedla sina behov, delta i beslutsfattande och få tillgång till hälsoinformation efter en stroke. Som en konsekvens löper personer med kommunikationssvårigheter större risk att drabbas av försämrad hälsa, felbehandlingar och behov av sjukhusinläggning.
Metoder för att säkerställa trygg och säker kommunikation mellan vårdpersonal och patienter ska utvärderas i studien. Denna kunskap en viktig förutsättning för att träffsäkert kunna utveckla och utvärdera metoder och verktyg för säker kommunikation mellan personer med stroke och hälso- och sjukvårdspersonal. Tre grupper av deltagare kommer att genomgå en språklig respektive kognitiv bedömning samt en självskattning av hälsolitteracitet med välkända testmaterial. De tre deltagargrupperna är personer med stroke och afasi (50 personer) personer med stroke utan afasi (50 personer) samt matchade friska kontrollpersoner (50 personer).
Nordic Aphasia Conferense (NAC) i Uppsala
Professor Ellika Thelaus Schalling har beviljats ett bidrag för Nordica Aphasia Conference (NAC) som kommer att genomföras 9–11 juni 2025 vid Uppsala universitet (UU). NAC lockar deltagare från många delar av världen: från de nordiska länderna, Storbritannien, USA och Australien. Det är en av de viktigaste återkommande afasikonferenserna i Europa.
De fem huvudtalarna är internationellt framstående forskare inom afasiområdet från Norge, Danmark, Storbritannien och USA. Programmet kommer att hålla mycket hög vetenskaplig kvalitet. På konferensens sista dag kommer också de nya europeiska riktlinjerna för rehabilitering av afasi att presenteras av en av ledamöterna i den internationella arbetsgruppen från European Stroke Organisation. Det har stor betydelse för utvecklingen av svensk afasirehabilitering att en högklassig internationell vetenskaplig konferens om afasi arrangeras i Sverige. Det möjliggör för många av de svenska logopeder som arbetar kliniskt inom området att kunna få lyssna till internationellt framstående forskare, ta del av de senaste forskningsrönen samt knyta kontakter och utbyta erfarenheter med kollegor både nationellt och internationellt. Afasiförbundet kommer att finnas med som utställare på NAC.
Text: Linda Bergfeldt, Afasiförbundet
