Mycket i vår vardag bygger på att vi kan känna igen och tolka siffror som vi sedan använder för att göra beräkningar. För den som har fått en hjärnskada med afasi som följd kan siffrorna, precis som orden, plötsligt tappa sin innebörd.
Matte – vad skall det vara bra för? Känns det påståendet igen från skolgården? Att vår vardag är fylld av siffror och beräkningar är något som lätt går oss förbi. Detta trots att dagen för många startar just med en överslagsräkning. Väckarklockan ringer 06.45. Morgontrött funderar du över vilken tid bussen går och hur länge du möjligen kan hinna stanna kvar i sängen. När du öppnar kylen kollar du snabbt datumet på förpackningen och jämför med almanackan för att se om det ens är någon idé att smaka på mjölken. Vid frukostbordet ögnar du kanske igenom tidningen men håller samtidigt ett öga på klockan för att inte missa den där bussen.
Tid, datum och pengar blir en utmaning
När frisören ringer upp och ber att få ändra tiden till klockan sexton och trettio istället för klockan femton kan det bli svårt både att uppfatta informationen och att göra en korrekt notering i kalendern. Först måste innebörden i ordet ”sexton” bli klart och sedan måste hjärnan leta fram de symboler, siffror, som används för att uttrycka den här betydelsen.
Att ha koll på tid och datum är ett par exempel på sådant som blir en utmaning för den som har svårt med siffror. En annan stor fråga i vardagen kan vara den att hantera pengar. Att veta vilken sedel man skall räcka fram i affären och ungefär hur mycket man bör få tillbaka. Att få ordning på sin privatekonomi och göra en budget som håller. En del personer med afasi får hjälp av en god man eller familjemedlem för att hantera sin ekonomi. Att kunna räkna igen är alltså en viktig faktor för självständighet i vardagen.
Behövs längre tid för beräkning
Förutom språkliga svårigheter finns andra orsaker till påverkad förmåga att hantera siffror efter hjärnskada. En kan vara nedsatt arbetsminne, vilket gör det omöjligt att hålla kvar all information som behövs under en beräkning. Det kan också handla om en generell långsamhet efter skadan som gör att man kanske inte räknar lika snabbt och säkert som man är van vid. Nedsatt uppmärksamhet kan ge svårigheter att efterkontrollera och att överblicka exempelvis en busstidtabell.
Forskning pågår
Forskning inom området har kommit igång på allvar först de senaste tio åren. Därför saknas kunskap om hur förvärvade räknesvårigheter bäst bör hanteras. Utifrån det som framkommit i annan forskning om hjärnan är det sannolikt viktigt att för varje enskild person hitta den underliggande orsaken till just dennes räknesvårigheter. Förhoppningsvis kan framtida studier komma fram till flera svar vad gäller möjligheter till återträning.
Hjälpmedel
Förutom att träna sin förmåga skall man inte glömma att det finns hjälpmedel. Logoped Jonas Walfridsson, som arbetar med mattesvårigheter, tipsar om en så enkel sak som att skaffa en tvåradig miniräknare. Med den kan man se vilka siffror man skrivit in och slippa hålla dem i arbetsminnet. Ett annat arbetsredskap, som redan finns i mångas fickor, är en smart telefon. Dels innehåller den en miniräknare, dels kommer det hela tiden nya appar för hantering av pengar och tid. En arbetsterapeut kan också förskriva mjukvaran Handi, som installeras på en smart telefon och innehåller ett antal användbara redskap. Ytterligare stöder bjuder Taltjänsts tolkar som kostnadsfritt kan följa med vid bankbesök, men också hjälpa till med att betala räkningar. Det finns med andra ord många möjliga lösningar – det viktigaste är att hitta den som fungerar för just dig!
Text av Kajsa Söderhielm, Legitimerad logoped, Rehabkliniken Danderyds sjukhus. Texten publicerades första gången i Tidningen Afasi 3-4 2015