Kristian Isberg har diagnosen grav språkstörning. Han hade i ett års tid skjutit upp teoriprovet på grund av rädslan att inte bli godkänd. Uppkörningsdelen hade Kristian redan klarat.
– Jag förstod inte frågorna och blandade ihop svaren och därför vågade jag inte göra provet. Jag måste ha en ”språkstörningstolk” som förklarar, säger Kristian.
”Språkstörningstolk” är ett begrepp som Kristian använder på en person som omformulerar meningar och förklarar svåra ord. Han använder det för att beskriva sitt behov av hjälp med språkförståelsen.
Trafikverkets teoriprov är en utmaning för unga med språkstörning. Det är en stor mängd trafikkunskap som skall läras in och provet innehåller fackuttryck och ovanliga ord. En förutsättning för att klara provet är att förstå frågorna och svarsalternativen.
Möjligt att få anpassat teoriprov
Det går att få anpassat prov. På Körkortsportalen beskrivs det så här: ”Om du har svårt att läsa eller skriva eller inte förstår svenska så bra kan du få göra ett anpassat kunskapsprov. Det finns muntliga prov, prov med längre provtid eller prov med tolk och med teckenspråkstolk”. Kristian sökte anpassat prov och fick beviljat muntligt prov med förlängd tid men avslag på ”språkstörningstolk”. Utan den hjälpen blir det för honom en språkigt test, inte en kunskapstest.
Trafikverket saknar kunskap om språkstörning
Trafikverket nekade Kristian att ha med sig ”språkstörningstolk” men ingen på Trafikverket kunde svara på varför. Ingen hade kunskap om språkstörning och en del blandade ihop det med dyslexi. Trots argument om att det behövs för Kristian eftersom han har stora svårigheter med språkförståelsen så blev svaret nej.
Ett förslag var att han först skulle göra ett försök utan hjälp och om han inte klarade provet kunde han vid nästa försök ha stöd av en ”språkstörningstolk.” Han måste alltså misslyckas en gång för att få rätt hjälp.
Genomgång av ord och begrepp
– För att förbereda mig för provet gick vi igenom alla ord och begrepp som jag inte förstod. Mamma förklarade ordens betydelse och satte in dem i sammanhang, berättar Kristian.
Vissa ord fick han hitta strategier för att minnas. Till exempel för ordet växthuseffekt skapade han en inre bild av vårt växthus. Nästa steg var att träna frågor och svarsalternativ via datorn med bilskolans frågebank. Frågorna och svarsalternativen omformulerades för att han skulle förstå. Han stupade ofta på fackuttryck och dessutom var vissa svarsalternativ så lika att han blandade ihop dem.
Provförättaren omformulerade frågorna
Nästa utmaning blev att få kontakt med den provförrättare som skulle utföra provet för att förklara Kristians svårigheter. Provförättaren lyssnade och var intresserad av att hjälpa Kristian. Efter återkommande information förstod hon Kristians svårigheter med språkförståelsen. Provförättaren har stor del i att Kristian blev godkänd eftersom hon klarade av att omformulera och förklara frågorna och därmed plocka fram hans kunskap. Av 65 frågor fick han 58 rätt. För att bli godkänd krävdes 52 rätt.
Nu har Kristian körkort. Glädjen han känner och visar är obeskrivlig. Han kan inte riktigt förstå att han klarat sitt teoriprov.
Det är en dubbel seger för Kristian efter alla misslyckade prov under skoltiden. Han känner att han har fått en form av upprättelse. Med rätt stöd och förutsättningar gick det att klara ett teoretiskt prov inom ett helt nytt område.
Artikeln publicerades första gången i Tidningen Afasi 3/2014. Text: Kristina Isberg
Två olika typer av muntligt prov för att ta körkort från och med 1 oktober 2021
Nu ges möjligheten att göra körkortsprovet muntligt på två olika sätt: genom ett bedömningsprov eller genom ett uppläst prov.
Läs mer om muntligt körkortsprov och ansök om att få göra muntligt körkortsprov på Trafikverket