Afasifondens utdelningar 2024

Afasifonden stöttar två forskningsprojekt under 2024. Ett om intensiv afasiträning och kommunikationspartnerträning och ett om generativ AI och skrivstöd för personer med afasi.

Afasifonden delar ut medel till två forskningsprojekt under 2024. Ett om intensiv afasiträning och kommunikationspartnerträning och ett om generativ AI och skrivstöd för personer med afasi.

Intensiv afasibehandling och kommunikations-partnerträning


Ansökan handlar om att utforska möjligheterna med en behandlingsform som omfattar både intensiv afasirehabilitering och kommunikationspartnerträning kallad ICAP, Comprehensive Aphasia Program.

Syftet är att öka kunskapen om vilka hinder och underlättande faktorer som finns för deltagande i intensiv afasibehandling och kommunikationspartnerträning. Fokus ligger på att se hur hinder kan överkommas och öka kunskapen om hur fler personer med afasi ska kunna ges intensiv afasibehandling med gott resultat. Studien leds av professor Ellika Schalling. Monica Blom Johansson som är universitetslektor vid Uppsala universitet står bakom ansökan.

Högt prioriterade insatser
Både intensiv afasibehandling och kommunikationspartnerträning har god evidens och är högt prioriterade insatser i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid stroke.

– Tyvärr omsätts insatserna inte i den omfattning som Afasiförbundet hoppats på när vi var en del i Socialstyrelsens expertgrupp för att ta fram dem. Vi tror att Monica Blom Johanssons forskningsprojekt kommer att visa på nya vägar och möjligheter att nå goda resultat när patienter ges behandling i kliniska miljöer, säger Afasiförbundets ordförande Berit Robrandt Ahlberg.

Afasi, generativ AI och skrivstöd – ett pilotprojekt

Det övergripande syftet med projektet är att utveckla ett effektivt och individuellt anpassat skrivstöd till personer med afasi. Skivstödet kommer att bygga på avancerad teknik för generativ AI och vara anpassat för personer med afasi. I pilotprojektet ska en första prototyp för skrivstöd byggas, testas och utvärderas. Efter det ska riktlinjer för fortsatt utveckling tas fram. Pilotstudien leds av docent Ingrid Henriksson vid Göteborgs universitet. Mattias Rost som är universitetslektor och Mattias von Feilitzen som är pedagogisk utvecklare vid Institutionen för tillämpad IT, kommer att ingå i projektgruppen.

– Utvecklingen av AI går snabbt och det känns därför viktigt att stödja forskning om hur AI kan skapa nya möjligheter för personer med afasi att skriva och kommunicera. Vi behöver vara med på AI-tåget, säger Berit Robrandt Ahlberg, Afasiförbundets ordförande.