Afasipatienter har sällan fått den kommunikativa rehabilitering som behövs för att kunna vara delaktiga i samhället. Nu finns nya nationella riktlinjer för intensiv kommunikativ rehabilitering, men var finns logopederna som jobbar med afasigruppen?
Varje år får 8000-10 000 personer afasi i Sverige. Oftast till följd av en stroke.
Under våren lanserade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer ”Vård vid stroke”. I riktlinjerna finns för första gången rehabilitering som riktar sig till personer som har fått afasi.
Personer med afasi som bedöms ha möjlighet att kunna tillgodogöra sig intensiv kommunikativ träning ska erbjudas det. Rekommendationen stödjer sig på internationell forskning som visar att intensiv språklig träning ger bättre effekt än träning som sprids ut över längre tid. I de nationella riktlinjerna finns även kommunikationspartnerträning med. Det ges till anhöriga/närstående för att de ska kunna stödja kommunikationen med personer som har afasi.
Båda insatserna ges av logopeder. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer kommer det att krävas att det skapas ytterligare 107 nya logopedtjänster i landet för att tillgodose detta. Det är med all sannolikhet en lågt räknad siffra, enligt Svenska Logopedförbundet.
Samtidigt ses en rakt motsatt utveckling i bland annat i Norrbotten, Sörmland och Värmland där antalet logopeder fortsätter att vara få i förhållande till antalet invånare. I Stockholm ledde Vårdval logopedi till en början till att antalet logopeder ökade i regionen, nu minskar de igen och mottagningar läggs ned. Logopederna i Stockholm uppmärksammade tidigt att de låga ersättningsnivåerna ledde till en undanträngningseffekt av tidskrävande grupper, som dem med afasi. Att ta emot personer med afasi blev en förlustaffär.
Det är en ekvation som inte går ihop med Socialstyrelsens nya riktlinjer. Vi vill därför uppmana huvudmän i regioner och landsting att planera för att kunna uppfylla rekommendationerna i Socialstyrelsens riktlinjer som rör afasi-gruppen. God kommunikativ rehabilitering lönar sig både på kort och lång sikt. Den ökar delaktigheten. Den minskar isolation och psykisk ohälsa. Det ökar möjligheterna att komma tillbaka i sysselsättning.
Ulrika Guldstrand, Förbundsordförande i Svenska Logopedförbundet
Lars Berge-Kleber, Förbundsordförande i Afasiförbundet
Fakta: Den 10 oktober uppmärksammas Afasidagen i Norden och flera andra europeiska länder