När någon får afasi eller annan språkstörning så påverkas även de anhöriga. Möjligheterna att tala med varandra som tidigare, att ge varandra information och att genom språket förmedla känsloyttringar har påverkats.
Vad säger lagen om anhörigstöd?
Sedan 2009 finns en bestämmelse i socialtjänstlagen som handlar om stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående.
Bestämmelsen lyder enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen – Personer som vårdar eller stödjer närstående:
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Syftet med att stödja anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken för ohälsa kan minskas.
Stöd kan sökas av landsting och kommun
Kommuner och landsting är skyldiga enligt lag att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vilket stöd de ger varierar från landsting till landsting och kommun till kommun på grund av det lokala självstyret. Det finns ingen absolut rättighet att få en insats, utan en bedömning av de individuella behoven görs i kommunen av exempelvis en biståndshandläggare.
Aktiva anhöriga
Anhöriga kan ansöka om hjälp från kommunen för en person med afasi. Som anhörig är det bra att vara aktiv och påläst om det stöd som ges i det egna landstinget eller kommunen. Det är även bra att känna till olika vårdgivare i kommunen.
Vanliga former av stöd i landsting och kommuner
• Hjälp hos landstinget kan vara exempelvis att träffa läkare, kurator/psykolog och att få rehabilitering.
• Hjälpmedel ges både via landsting och kommun. Många hjälpmedel kan också köpas på egen bekostnad i butiker som är specialiserade på hjälpmedel.
• Hjälp hos kommunen kan sökas i form av exempelvis försörjningsstöd, boendestöd, bostadsanpassning, boende för äldre eller personer med funktionsnedsättning, stöd och behandlingsinsatser, hemtjänst, personligt ombud, dagverksamhet, korttidsvård samt rehabilitering.
Avlösning för anhöriga
För anhöriga som vårdar en närstående finns det möjlighet att ansöka om avlösning (tidigare avlastning). Detta för att ha tid att vila upp sig och koppla av. Detta kan ske exempelvis via dagverksamhet, stöd i hemmet med personal som avlöser den anhörige, eller genom placering i korttidsboende.
Anhörigstöd av kommuner och organisationer
Det är vanligt att anhöriga bär på många frågor som det kan kännas svårt att prata om. Trötthet eller utmattning samt känslor av skuld och skam, ilska och frustration över det förändrade livet är också vanligt. Många kommuner ger anhöriga stöd. Bland annat finns det ofta anhörigkonsulenter som ger svar på frågor och vägleder anhöriga.
Flera afasiföreningar, och även andra ideella organisationer, har även samtalsgrupper, möten och föreläsningar för anhöriga.
Närståendepenning
Som anhörig kan man få ersättning från Försäkringskassan om man avstår från arbete för att vårda en närstående som är sjuk. Det kallas för närståendepenning och mer information finns på Försäkringskassans hemsida www.forsäkringskassan.se
Stöd via LSS
En del personer med afasi omfattas av Lagen om särskilt stöd, LSS. Det handlar då oftast om den personkrets som beskrivs:
• Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom (trafikolycka, demens, sviter efter stroke).
LSS kan innebära exempelvis rätt till personlig assistans, ledsagning, korttidsvistelser utanför hemmet, avlösning av anhöriga och tandvårdskort.
Assistansersättning
De personer som omfattas av Lagen om särskilt stöd, LSS, har rätt till personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken för att få hjälp med grundläggande behov.
Överklaga beslut
Kommunens handläggare gör en individuell utredning. Avslag kan överklagas hos förvaltningsdomstolen i ett första steg, därefter i kammarrätten. Sista instans är regeringsrätten.